Isländskan och direktören möter Sociando-Mallet -95

Efter en ansträngande provning av 12 köttiga sydafrikaner med varierande grad av rökiga toner på morgon kvisten och ett spännande styrelsemöte på eftermiddagen gick jag, Isländskan och direktören ut för att jaga mat. I sedvanlig ordning så delade jag och direktören upp köksmomenten och rätterna. Förrätt, sås och tillbehör föll på min lott medan direktören tog stek, ost och upplägg/arrangemang.
Snabbt, enkelt och gott stod på menyn!

Vi började med en enkel bruschetta stekt i olja, med ruccola, röd mangold, prosciutto, basilika och en underbar parmesan. Eftersom förrättsvinet blev kvar på kontoret så letades det fram en tysk riesling ur mitt kylskåp. Mönchhof Ürzig Würzgarten Riesling Kabinett 2007, ett riktigt bra vin, samma producent som mer kända Johan Josef Cristoffel Erben (Robert Eymael).

Ren, frisk, fruktintensiv aromatisk doft. Honung, vit persika och fläder men framförallt en stor dos färskt päron. Men inte den artificiella päronsplitt doft som brukar dyka upp som ren förjäsningsbiprodukt utan mer som att faktiskt dofta på ett färskt päron. Smaken är lika fruktig och trots sina 52g restsocker mycket välbalanserad.

Oxfilé med Pasternakspure och Murkelsås stod som varmrätt. Murkelsås är ju så fantastiskt underbar bra till riktigt mognen Bordeaux men idag så hade vi valt lite yngre varianter.

Fint hackad schalottenlök och förvällda murklor steks upp med salt och svartpeppar. En liten skvätt grädde som får koka in och karamellisera en smula och sedan på med mer grädde.

Sociando-Mallet 1995 och La Dominique 1995 korkades upp som en liten ”battle” mellan västra och högra stranden. Sociando gick segrande ur striden, men inte helt utan strid.

Som ost valde direktören ut i brist på annat en st-Agur, en riktigt krämig och mild blåmögel som finns i nästan alla butiker nu mera. Men jag tycker den passerar som ok en avslappnad kväll.

Till oset så korkades en mogen port upp. En Grahams vintage port 1980 på halvflaska. Ett av mina absolut mindre prisvärda inköp på auktion men som alla vinauktionsvana personer vet så är mogen port på halvflaska mycket ovanlig på marknaden.

För övrigt den ända låda halvflaskor mogen port som sålts i Sverige på totalt sju auktioner. Men det är ju å andra sidan verkligen skönt att ha en hellåda om 24 halvor port för konsumtion hemma!! Pris 410kr st.

Till dessert fick jag tillfälle att återigen servera min absoluta favorit. Crepe Suzette. Det är den favorit som jag gärna serverar till koncentrerade sauternes viner. Till lättare sauternes eller till riktigt mogen sauternes föredrar jag Andreas Larssons mandelkaka. Själv är jag helt övertygad om att storheten i dessertens fantastiska vin&mat-kombinations-egenskaper ligger i maillardreaktionen.

Till detta drack vi en de Fargues på halvflaska av den fantastiska årgången 2001.

Prolog

Min kärlek till vin i allmänhet är stor, men min verkliga passion är gamla och mogna viner. Av naturen så blir man förespråkare för kallklimat och gamla världen, ja frankofil är svårt att undgå. Min fasta uppfattning är att gammalt vin lever sitt eget liv. Det är ingen konst att hitta en bra Bordeaux, men det kostar pengar och eftersom jag är bättre på att dricka vin än tjäna pengar så är det ett dåligt scenario för undertecknad… Det som däremot är riktigt spännande är att leta reda på undervärderade viner och årgångar. Ungefär här har jag lust att skriva ett lååååångt inlägg om Medoc 2003, en högt värderad årgång från ett varmt Parker-år som lett till en massa vin med övermogen frukt och hög alkohol, och en hel del vin med omogna gröna tanniner pga brådmogna druvor. Men eftersom tänkte undvika att debattera sådant just här och, mer viktigt, inte tror att varken ni eller jag orkar läsa detta så hoppar jag över det. Klart är i alla fall att eftersom årgångar av klassiskt vin har en tendens att värderas mer utifrån marknad än av smak så kommer det alltid finnas en hel del bra vin för en okej peng, och en hel del vin för en för mycket större summa pengar. Speciellt spännande är det för en vintomte som jag, som gärna dricker mogna viner och gamla årgångar.

Eftersom det historiskt sett ofta har hänt att vissa viner inte värderats så högt vid själva försäljningstillfället p.g.a. att det har kommit efter ett annat stort år, eller att det kanske inte varit så insmickrande i ungdomen men som det visat sig varit mycket lagtingstålig och underbar som mogen. Varför inte köpa en Taylor Vintage Port 1963 och en 1966:a på auktion, testa sedan vinerna och skriv en rad till mig och förklara varför det ena vinet bör kosta mer en tre ggr så mycket som det andra utifrån rena sensoriska upplevelser. För jag tror verkligen att du kommer att hålla med mig!

Detta är mitt första inlägg i bloggen, och jag hoppas att eventuella läsare har lite överseende med mitt språk och att innehållet på något sätt väger upp särskrivningar och annat som kommer att smyga sig in. Jag kommer att uppehålla mig både vid nya vinupplevelser och en och annan gammal flaska som passerat förbi min gom och gjort ett intryck. Det finns en del i lagret som väntar på att komma ut…

Men till dess, kort sagt: Putell på er, Grefar å Baroner!!!